ÅHUS IF-BLOGGEN

Mötet med den anrika fotbollsföreningen från Wä var en laddad historia. Vi mötte ett gäng pigga unga grabbar som verkade kunna trilla boll ganska ordentligt. Vår snöpliga 1-2 förlust borta mot Tollarp hade de tydligen enkelt kunnat förvalta till en 1-0 seger när de mötte Gärd Härads stolthet.
Vi hade satt varandra på prov, så att säga, utan att mött varandra. Dessutom är Wä en välskött förening som varit Åhus IF:s väl mötta motståndare genom historien; utgången av mötet på Åhus Idrottsplats den 9 maj 2008 var absolut inget jag skulle sätta några säkra pengar på i förväg.

Dock kände man kanske några influenser när Wä:s ledarstab var ute och kände på A-planens gräs och kunde konstatera: "En sådan fantastiskt gräsplan kan man faktiskt förlora på, om man nu skall göra det någon gång". Vi är nog bortskämda med faciliteter, men jag har sällan sett Åhus vackra idrottsplats klädd i så vacker skrud som just denna försommarkväll med en publik på drygt 200 personer.  På planen bredvid spelade våra stolta flickor födda 1999 och segrade enkelt med 7-0; laget var mer än lovligt laddade när det började närma sig avspark.

Richard hade ställt upp laget så här:

Fredrik Johansson


Fredrik Rosengren           Peter Aronsson           Ola Schnorrenberger                Pelle Frid


Jonas Bladh           Magnus Tillberg           Rickard Gunnarsson           Daniel Olsson


Sebastian Olofsson                                  Jesper Arildsson

Martin Bengtsson hade dragit på sig en oturlig ljumskskada och kunde till sin egen och övriga lagets förtret tyvärr inte ställa upp för spel. Som tur var finns det många duktiga spelare i Åhus IF och det finns en hel del att plocka ut för spel.
Sebastian "Basta" Olofsson, som väntar nedkomst med sin käresta vilken dag som helst valde att åter träda in på banan. Och det med besked. Men mer om det senare.

På bänken (seriens bästa?) fanns Micke Persson-Thornberg, tillbaka efter en elak ljumskskada, Jörgen Johnsson, Håkan Harryson (41 år) och Peter Tillberg (44 år)!

Det mest egendomliga under hela matchdagen inträffade när vi skulle gå ut till matchen. Jörgen Johnsson är en förberedelsernas mästare. Vi stod och väntade på Jörgen fast de andra gått ut på planen, hälsat på varandra och dessutom ställt upp för spel. Då hade Jörgen varit på toaletten två (!) gånger, kletat på liniment och gjort diverse andra rituella förberedelser. Trots att han säkert gjort detta ett par gånger under förberedelsetiden.; vi är olika i våra påtvingade ritualer.

Nåväl. Vi kom ut lagom till att matchen hade börjat.

Och vilken början.

Jag har tidigare uttryckt min respekt för Wä som en fin traditionsrik förening med många fina spelare.

Efter fem spelade minuter är det dags för Åhus att plocka in det första målet. Den eminente högerbacken Fredrik Rosengren visar återigen vilken god fotbollsspelare han är genom att via ett enormt förarbete spela upp till Sebastian "Basta" Olofsson som istället för att avsluta själv, valde lagets bästa och spelade tydligt in till en hungrig Jesper "spettet" Arildsson som säkert förvalta förtroendet och placerade årets upplaga av EM-bollen från Adidas mellan motståndarlaget s stolpar.  1-0 till Åhus efter bara fem minuter.

Åhus backlinje är tidigt på hugget, även om det inte går så smärtfritt som man är van vid. Den eminente mittbacken Peter Aronsson styr med järnhand backlinjens agerande och han ställer Wä:s hungriga anfall i offsidens nesliga skugga mer än ett par gånger. Ett anfall där nummer elva i motståndarlaget utmärker sig mer än ett par gånger; han är snabb och skicklig och Fredrik Rosengren önskar kanske att han har något hår att slita när han ger sig i kast med denne "demon". Som tur är verkar "Rosen" övermäktig, även om det kostar på kommer Wä:s nummer elva oftast till korta.

Redan i nionde minuten är det dags igen för hemmalaget. Daniel Olsson vinner bollen, spelar till Magnus Tillberg som vidare smeker bollen exemplarisk i vägg med Sebastian "Basta" Olofsson.
Återigen verkar "Basta" för lagets bästa och väljer bästa vägen. Jeppe "Spettet" Arildsson förvaltar återigen denna smörpassning på bästa sätt och 2-0 är ett faktum. Det var ett så kallat "klapp - klapp spel" som inte funnit sin jämlike annat i de framgångar som det Ryska ishockeylandslaget hade under 1980-talet. Ni vet: spelare med ett utseende som bara en mor kunde älska. Nu ser ju våra Åhusspelare betydligt bättre ut, men "klapp-klapp-spelet" var detsamma....

Jag upplever att alla i Åhus verkligen har förstått att fotboll är ett lagspel och även om Wä är en svår motståndare verkar det inte övermäktigt.

När Åhus gör 2-0 på Wä träder deras coach in i en ny skepnad. Han fullständigt kokar över av ilska och vad gör han?
-Klär sig i en äggvärmare; mössan han tar på huvudet är kanske inte det bästa beslut han tagit. Ärligt: begrav den, den gör verkligen ingen nytta.

Nåväl.

I 25:e minuten visar Wä att de är ett bra lag och trycket på Åhusmålet är ganska tungt. De får på ett skott som den eminenta innerbacken Peter Aronsson lyckas nicka bort på mållinjen. Jag är inte förvånad för jag har redan sett Aronssons kvalitéer. Men hans son, som låg och sov lugnt i barnvagnen, vet kanske inte vilken stor fotbollsspelare hans far är, men jag lovar att se till att den här bloggen sparas för framtiden; då kan han ju botanisera bland sin farsas framgångar. Det var inte den första Aronssonska framgången och absolut inte den sista.
 
Peter, förresten, känner nog ett extra ansvar för att backlinjen skall fungera tillfredställande. I fjol och året innan det spelade han ju siste man; en spelstil som vi förändrat i Åhus IF:s strategi.

Som så kallad "sisteman" har man ju ett tydligare ansvar. Dessutom har han ju lagkaptensbindeln på armen; ett bra val. Detta gjorde att Peter ibland blev lite upprörd över lagets prestationer i dagens match och jag kan nog hålla med honom lite. Ibland var det inte lika lysande som det stundtals varit och säkert kommer att bli. Men det kom att visa sig att det var tillräckligt även idag.

När högerbacken Fredrik Rosengren kommit in i matchen och är så där bra som bara han kan vara, utbrister Micke Persson-Thornberg att: Han spelar ju som en riktigt bra back nu!

Då skall vi ta i beaktning att Micke och Fredrik i princip har spelat tillsammans sedan de var 5 år. I ungefär 32 år har de känt varandra och nu lossnade det för Micke, eller var det för Fredrik det lossnat: det får vi aldrig veta.

I matchens 30:e minut gör målvakten Fredrik Johansson en riktigt bra utrusning och åsidosätter motståndarnas intelligenta anfall, som så när skulle kunna resultera i ett nesligt mål. Johansson adresserar en hälsning till mig när han förklarar att han absolut inte behöver en GPS för att hitta hem igen, vilket jag önskat med adress till honom på den här bloggen.

Skönt att du klarar dig ända hem Fredrik. Ingen är gladare än jag.

Jag har faktiskt gett Fredrik ett omnämnande tidigare i år här på bloggen, men idag behövs det inte; han får för lite att göra - det är bra.

Dock blir det lite tråkigheter när Wä reducerar till 2-1 i 31:a minuten. Jag kan inte säga att det är orättvist eftersom det är ett mycket bra och trevligt lag att möta. Men alla vill väl vinna?

Det vill tydligen hela Åhuslaget också. I den 32.a minuten går Wä på den gamla niten att slappna av direkt när man gjort mål och det utnyttjar Åhus till fullo. Jonas Bladh gör ett enormt förarbete till en passning som når den vänsterfotade ynglingen Daniel Olsson. "Danne" visar på sin välgrundade teknik, vänder runt på Wäförsvaret och trycker tydligt in 3-1 till Åhus.

I 33:e minuten är åter den eminente Jonas Bladh uppe och spelar fram en perfekt boll till "Basta" som får på ett rejält skott. Tyvärr tippar motståndarnas målvakt ut den.

När vi går till halvleksvila står det 3-1 till Åhus vilket verkligen får anses som ett väl förrättat värv.

När halvleksvilan är över provar Magnus Tillberg sin vänsterdoja i 47:e minuten och tyvärr stryker bollen precis utanför Wä:s målstolpe.

I 49:e visar Danne Olsson återigen att han nog kan mer än han alltid visar. Perfekt teknik och målinriktad tanke gör att det sånär blir mål.

Under hela tiden visar "Basta" sin höga klass. Hurra för honom.

Dessutom finns det en likasinnad lite längre ner i banan. Peter Aronsson sliter, springer och skäller; allt till Åhus IF:s bästa.

I 60:e minuten lämnar Danne Olsson planen, hälen är lite öm. In stiger en annan favorit; Jörgen Johnsson gör återigen ett grymt bra inhopp. Jag väntar starkt på att han skall få chansen att komma in i matchen lite mer; kanske längre speltid...

Minuten efter lämnar en hårt arbetande Rickard Gunnarsson planen och släpper in en hungrig Micke Persson-Thornberg. Efter en elak ljumskskada är han åter tillbaka på plan och ingen är gladare än jag. I och för sig är det den mest offensiva defensiva mittfältare som jag någonsin sett, men ändå. Han är en tillgång för laget.

I 67:e minuten slår Jeppe Arildsson ett perfekt inlägg som Jörgen Johnsson sånär hade förädlat. Tyvärr blev det bara som en pollution i burgaveln; värd ett bättre öde.

Under den  70:e minuten är det dags för en av världens bästa avbytare att träda fram. Håkan Harrysson har inte gjort någon besviken. Han ersätter Fredrik Rosengren. Ungefär samtidigt som Håkan och "Rosen" byter plats kommer Jeppe Arildsson ensam med målvakten. Tyvärr räddar målvakten Jeppes försök.
 -Åh, ändå har vi tränat det på träningen i veckan, ljuder de flestas besvikna suckar på bänken.

I 71:a minuten presenterar sig Micke Persson-Thornberg med ett fräsande skott precis utanför stolpen och i 73:e minuten får Jonas Bladh känning på lårets baksida och väljer att gå ut. In träder Peter Tillberg som efter många år gör comeback i division V. Med sina 44 år är han nu övermäktig sin far Åke Tillberg. Under sin aktiva karriär var Åke äldst med sina 43 år i Åhus IF:s A-lags sammanhang.
(Åke har överträffat sig själv och alla andra genom att spela i A- lagssammanhang hela 69 år gammal. Det var i en match mot Gualöv där Åhus vann med 8-0, men det är framme i modern tid och får nog mer ses som kuriosa än som stabil insats. (Dock fanns Åke, nu på sitt 71:a år som vanligt vid sidlinjen under dagens match, hårt arbetande med värdefulla förberedelser och slitsamma efterarbete men ändå  ivrigt påhejande sitt lag.)

I 78:e minuten inträffar så något religiöst på Åhus Idrottsplats. Sebastian "Basta" Olofsson kör en enmansshow utan like. Jag har tidigare berättat hur han ständigt valt lagets bästa genom att alltid placera bollen utan egen vinning där den gör mest nytta. Nu har han plötsligt vunnit en svår motläggsboll ur motståndarnas hungriga sköte och finner sig själ med målvakten.
Även om det är långt till målet, finns det inget annat för lagets bästa än att själv bita i den stora Flintasteken och trampa på mot målstolparna med den enda tanken att placera bollen i maskorna och således tillfoga laget ytterligare ett viktigt mål.

Då visar "Basta" vilken "jävla man" han är (Det är Fritiof Piratens traditionella benämning på en extra ordinär kille; en kille som gör något bra. Spännande, speciellt och bra)

"Basta" fullständigt trollar in 4-1 till Åhus; en ganska oväntad matchställning om man hade frågat mig innan matchen.

I 85:e minuten får Pelle Frid en varning för hårt spel. Samtidigt får Magnus Tillberg kramp i vaden och Fredrik Rosengren, som nog trodde att det var slutspelat för hans del, tar av sig värmeoverallen och kastar sig in i leken igen; återinträde!

I 85:e minuten bestämmer sig Peter Aronsson för att Fredrik Rosengren skall få chansen att försvara sina färger i skytteligan och gör ett fantastiskt förarbete. Passen fram till "Rosen" är exemplarisk och dess vidare äventyrliga bana från "Rosen" fot hade sånär letat sig in mellan Wämålvaktens utensilier, men tyvärr rann den ut till hörna.

I matchens slutminut händer så något konstigt. Domaren Mats Olsson väljer att ge Pelle Frid ytterligare ett gult kort med resultatet att han fick ett rött kort med följande avstängning.
Jag står helt frågande till detta andra gula kort, inte minst eftersom Pelle för bollen framåt samtidigt som han får varningen. Men jag förstår kanske inte bättre...

Matchen slutar 4-1 till Åhus och det är lyckosamt och glädjande, inte minst eftersom Wä är ett bra lag och en fin förening. Dessutom hade de snygga orangea tröjor som inte lämnar någon obemärkt. De är alltid välkomna till Åhus Idrottsplats.
Idag vann vi men vi ser fram emot nya spännande möten.

Så här har poängen tilldelats denna match:

3 poäng Sebastian Olofsson.

Mitt uppe i födslovåndor och spännande utomfotbollska ansvar kommer han in och visar vilket gudabenådad fotbollsspelare han är; osjälvisk, hårdhudad och teknisk. Jag kan inte begära mer i alla fall.
Hoppas att hans sambo har förståelse för att för att vi behöver honom även framöver.  Min egen far slog Åhus IF:s rekord med mest antalet matcher när jag knappt var ett år gammal; 44 matcher på ett år. (alla A- och B-lagsmatcher det året.) ;Vi vill i alla fall ha "Basta" med oss så mycket det går. Idag gjorde han sin bästa match i Åhusdressen hitills.

2 poäng Peter Aronsson
Aronsson blir bara bättre och bättre. De som sett honom i sin ungdom tycker att jag snackar rappakalja, för då var han enligt uppgift fantastiskt bra. Men nu är han ansvarstagande, skicklig och hård; i mina ögon riktigt bra. Sen är han en bra lagkamrat också, det gör sitt till; även om han skällde lite idag - med all rätt. Han tar sitt ansvar som lagkapten på allvar. Jag älskar folk som förstår sin mission.

1 poäng. Jesper "Spettet" Arildsson.
Man kan inte göra två mål mot Wä utan att få poäng. Jeppe drogs med en elak sträckt lårbaksida under hela matchen, men han fixade biffen ändå. Han är en tråkig jäkel att möta om man är motståndare. För oss är det en fröjd att ha Jeppe i laget. Fixa till lårsträckningen så blir du förmodligen ännu bättre...

Omnämnande.

Detta blir faktiskt inte lätt. Det finns många som nästan är på pallplats idag. Magnus Tillberg är värdefull, Rickard Gunnarsson jobbar på, Jonas Bladh är generellt sett värd mer än han får idag och Fredrik Rosengren är pålitlig. Men så här blev det:

Pelle Frid

Även om han inte kom till sin rätt idag är Pelle fortfarande en viktig del i laget. Han har rätt inställning; han kämpar och sliter. Han är helt enkelt förbannat bra.

Ola Schnorrenberger.
Det är  nog otacksamt att spela innerback, framförallt i en sådan match som den idag mot Wä. Men Ola: jag ser allt bra du gör och det du gör är jämnt, stabilt och jävligt bra. Tyvärr var det återigen ingen match där du behövde visa dig på styva linan, vilket jag vet att du klarar perfekt. Den matchen kommer snart igen och då kommer du att kamma hem nya poäng.

Daniel Olsson
Laget yngsta spelare. Idag visade han lite mer av vad han egentligen klarar. Tänk en dag Danne, när du, om tjugo år (då lika gammal som Peter Tillberg är idag), sitter i omklädningsrummet  och tänker tillbaka på den här tiden. Då kanske du tänker så här: Varför gjorde jag inte lite till; använde en ynka liten procent av min stora tillgång. Idag visade du lite mer av vad du kan. Men Danne, jag vet att du kan mycket mer än så här. Släpp handbromsen och gör mig lycklig. Ge mig en anledning att placera dig högst upp på listan. Jag satsar mina sista spänn på dig Danne. Jag blir nog inte besviken.

/ Tomas Tillberg