Hoppet är det sista som överger någon...
Cykelexperten Nisse Sandahl, en oehört legendarisk åskådare till Åhus IF:s matcher (jag tror han sett alla Åhus IF-matcher som går att se), född samma år som Åhus IF föddes, dvs 1923, var på matchen mot Viby IF den 24 april 2009 (och alla andra Åhus IF-matcher)
Vid sin sida har han som vanligt frun Inga, hon är betydligt yngre (Född ett år senare.)
Nisse står som vanligt på den norra sidan, där han alltid stått.
Där stod han exempelvis 1975 när han skrek till Åke Tillberg: -Skjut.
Åke Sköt.
Mål; Åke avgjorde matchen.
Idag - 34 år senare skrek Nisse igen från samma plats.
Men nu var det Peter Tillberg (45 år i år) - Åkes son - som sköt. ( Han har skrikit liknande på Åkes andra son - Magnus - också, från samma plats - historien upprepar sig gång på gång...)
Tyvärr tog Peters skott i ribbans undersida och ut.
Nisse Sandahl, snart 86, blir lite frustrerad; han vill se mål.
Då kliver han fram till mig.
-Tomas, det här går inte. Vi måste få in den. Gå in och byt om!
Jag stod länge kvar och sög på den karamellen...
Jag ville inte fördärva den oerhört trevlige Nisse Sandahls världsbild som tydligen bestod av att jag skulle kunna göra mer än Jens Svenson, "Rossi", Peter Andersson, Peter Aronsson, Robert Wanstadius, "Raffe" eller ens Ken Bjuvegård kan.
Men jag blev ändå glad över att man aldrig någonsin ger upp hoppet - hoppet om att någon kan kliva in på planen och göra underverk.
Ungefär som Jesus.
Fotboll är religion - inte minst för Nisse Sandahl.
Så: Nisse och Inga - välkommen till våra matcher. Så länge ni kommer, skall vi kämpa för seger.
Om det till och med skall gå så långt att jag behöver byta om och ge mig in i division V-spelet.
PS. Vi vann med 3-0, men resultatet betyder ingenting, såvida det är så att man skulle kunna göra fler mål. Vi måste få in den. Om och om igen: DS.
/ Tomas Tillberg.
Vid sin sida har han som vanligt frun Inga, hon är betydligt yngre (Född ett år senare.)
Nisse står som vanligt på den norra sidan, där han alltid stått.
Där stod han exempelvis 1975 när han skrek till Åke Tillberg: -Skjut.
Åke Sköt.
Mål; Åke avgjorde matchen.
Idag - 34 år senare skrek Nisse igen från samma plats.
Men nu var det Peter Tillberg (45 år i år) - Åkes son - som sköt. ( Han har skrikit liknande på Åkes andra son - Magnus - också, från samma plats - historien upprepar sig gång på gång...)
Tyvärr tog Peters skott i ribbans undersida och ut.
Nisse Sandahl, snart 86, blir lite frustrerad; han vill se mål.
Då kliver han fram till mig.
-Tomas, det här går inte. Vi måste få in den. Gå in och byt om!
Jag stod länge kvar och sög på den karamellen...
Jag ville inte fördärva den oerhört trevlige Nisse Sandahls världsbild som tydligen bestod av att jag skulle kunna göra mer än Jens Svenson, "Rossi", Peter Andersson, Peter Aronsson, Robert Wanstadius, "Raffe" eller ens Ken Bjuvegård kan.
Men jag blev ändå glad över att man aldrig någonsin ger upp hoppet - hoppet om att någon kan kliva in på planen och göra underverk.
Ungefär som Jesus.
Fotboll är religion - inte minst för Nisse Sandahl.
Så: Nisse och Inga - välkommen till våra matcher. Så länge ni kommer, skall vi kämpa för seger.
Om det till och med skall gå så långt att jag behöver byta om och ge mig in i division V-spelet.
PS. Vi vann med 3-0, men resultatet betyder ingenting, såvida det är så att man skulle kunna göra fler mål. Vi måste få in den. Om och om igen: DS.
/ Tomas Tillberg.
Kommentarer
Postat av: Ekewald
Bland de skönare berättelser som jag läst på länge!
Tack för den, Tomas
Du har här ringat in anledningen till att lingonfotbollen engagerar och älskas på det sättet som den gör!
Trackback
